Lite tillskott till samlingen.

Då blev man lite glad ännu en gång när man kollade posten.
Alla spelen förrutom Kid Icarus är inhandlat på tradera.
Så nu har man nog att göra när man vilar upp sig om dagarna =P

O förrutom att man handlat lite så har man även haft en hel del kvällar med massa tv-spel.
Förra helgen hade jag o en polare lite nostalgikväll då vi körde igenom bland annat Turtles in Time på Hard till Super Nintendo. Helt klart ett av dom bästa spelen till den konsolen.
Vi försökte oss även på att köra lite R.C Pro-am 2 till NES men där gick det ingen vidare, men riktigt underhållande spel man garanterat kommer spela mera av. Vi försökte oss även på Total Carnage till Snes men som vanligt kommer man inte mycket längre än andra banan.

Och det jag hunnit med o spela lite idag är Super Smash TV. O vilket spel alltså man får riktigt ont i tummarna med allt skjutande. Är helt klart ett av dom spelen som är svårast att spela igenom, iaf själv har man inte mycket chans att överleva mer än 2-3 banor. Idag lyckades jag komma till level 3 iaf o det kändes helt klart som ett framsteg. Fick mig iaf en god highscore. jag är mer än nöjd. Nu ska iaf tummarna få vila nån timme innan jag tar tag i nästa spel.
Och tror allt det får bli första Metroid till NES =)
Game on people!!

Iaf en hel godkänd highscore

Från när jag klarade Metrod II:Return of Samus
Med det bra slutet så klart;)

Metroid:Return of Samus

Ja,då var ännu ett spel genomspelat och denna gången fick det bli föregångaren till Super Metroid.
Return of Samus utspelar sig på planeten SR388 strax efter första Metroid spelet till NES.
Spelet i sig går ut på att man är utsänd av den Galaktiska Federationspolisen att utplåna alla Metroider på dess hemplanet.
Spelet börjar med att du står utanför ditt skepp och där börjar ditt äventyr som kommer räcka ett antal timmar framöver.
Kontrollen i spelet är riktigt bra och följer minsta vink. Inte ofta man är så här nöjd med kontrollen.
Svårighetsgraden i spelet ligger mest på att man inte har någon karta och att man lätt förvillar bort sig i alla gångar som går hit o dit. Och sen ska vi inte tala om sista bossen som inte är att leka med. Har själv alltid svåra problem med den men den går att ta.
Annars är det inte några bossar i sig att tala om förrutom då alla Metroids som blir svårare ju längre in i spelet man kommer.
Helt klart ett toppenspel till Gameboy,ett av dom bästa som släppts.
Något man kan sakna är musiken emellanåt men annars som sagt ett helt underbart spel.
Rekommederas starkt till alla som inte spelat det innan.

Det var väl allt för mig denna gången o på återseende.
Game On!

Super Metroid

En liten nystart av bloggandet får det väl bli efter ett långt uppehåll.

Men då var jag igång igen och det första jag började med nu var att fortsätta där jag avslutade i Super Metroid. Och som vanligt kunde man inte slita sig från spelet förens det var avklarat.

Och som vanligt av ett sånt här klassiskt spel så är det i toppklass fortfarande.
Inte mycket negativt med detta mästerverket förutom att kontrollen kan vara lite jobbig,den var iaf inte den bästa att spela med Wii Classic Controller.
Inte mycket mer man kan skriva om detta spelet än att det är ett måste för alla som älskar bra plattforms-spel från förr.

Svårighetsgraden i spelet är egentligen inte så svår men kan vara lite svårt att hitta i det emellanåt. Och att hitta alla items är då verkligen nåt man får bita i, jag missade en hel del jag såg på vägen men inte kom åt och har sett på 100% speedruns att vissa är mycket knepiga att komma åt.

Och för alla som gillade Metroid: Other M o inte har spelat detta innan så tycker jag att det allt är på tiden att börja.

Det var allt för mig för denna gången.
Får se vilket som blir nästa spel i ordningen.
På Återseende!

Gradius

Ja då var andra spelet spelat då,men dock inget Svarta Serien spel utan det blev gamla arkadspelet Gradius som konventerades till NES hösten 1988.

Så vad kan man då säga om detta spelet i helhet?
Det är en horisontal rymd shooter i klassisk stil.
Kontrollen är gudomligt bra och följer minsta rörelse i kontrollen.
Du uppgraderar skeppet med hjälp av power ups som du samlar på dig för att välja t ex laser,missiler o sköld som du använder för o kämpa mot horder av fiender som i början kommer i lagom mängd men mot dom sista banorna kommer i rätt stora mängder och skjuter mycket mer,så svårighetsgraden ökar ganska radikalt mot slutet.
Bossarna är hyfsat enkla,om man nu kan kalla dom för det,iaf om du har uppgraderat skeppet till belåtenhet.

Som vanligt när det gäller ett Konami spel så kan du använda konami-koden för att "fuska" till dig sköld,missiler och "options" som hjälp på traven.

För dom som inte vet så är Konami koden "upp,upp,ner,ner,vänster,höger,vänster,höger B,A och sen start.

Vad jag mer kan säga om spelet är att det har gudomligt bra musik och den sätter sig direkt i huvet om man gillar bit-musik.
Grafiken går inte att klaga på heller då det är mycket detaljerat för sin tid.
Helt klart ett spel som alla NES-nostalgiger måste äga.
Kul att varva spelet tills man är game over och se hur mycket highscore man lyckas få ihop.

Tennis

TENNIS

Har bestämmt mig för att börja med o spela igenom alla dom i "Svarta Serien", för dom som inte vet så är det dom första spelen som kom till NES, Det finns en hel del godbitar att vraka sig i.

Det första jag ger mig in på är Tennis, ett spel som kom ut 1983 i japan till Famicom(deras version av NES).
Det första man hör är en trevlig musikslinga o precis när den spelat klart så kommer ett demo på spelet.
Man kan välja mellan 1 och 2 spelare,alltid roligare att vara 2 helt klart.
Man kan välja mellan 5 olika svårighetsgrader, det som gör det svårare för varje höjning är att det går mycket snabbare.
Själva spelet i sig är riktigt kul,en klassiker och helt klart ett av dom bästa tennis spelen som gjorts.
Kontrollen är simpel och snabb att lära sig, höga bollar på B-knappen och normala/snabba på A.
Man spelar bäst av 3 och 6 sets per game.

Så vad är det negativa med spelet då.
Det man saknar är att det kunde varit lite musik i spelet,man blir lite trött av att höra bollen åka fram o tillbaka enbart. Annars finns det inte mycket man kan klaga på i detta spelet.

Ett helt klart måste i allas NES-samlingar

Dina Retrospel i vardagen

Då var det dags att börja med en blogg här då ja.
Tänkte ta o beta mig igenom spelhögen från A-Ö o sen får man se om det blir mer med tiden.
Börjar med det klassiska Nintendo 8-bit som säkerligen alla känner till vid det här laget.